lördag 20 december 2008

I've had the time of my life

Så det är nu jag ska tacka för mig, packa ihop och åka hem till allt som jag flytt ifrån. Jag ser fram emot att snart vara hemma hos er som jag alltid önskat vore här, men Örebro är en död stad för mig nu. Jag känner ingenting för byggnaderna.
London är mer än bara uteliv, shopping och öldrickande. Byggnaderna lever och talar, människorna har kvar sin integritet, moral och ödmjukhet, det finns en viss stolthet i varje gatusten. Den här staden har, till skillnad från så många andra höghus- städer, karaktär och en historia som tillåter en att skjuta ut bröstet då man talar om den. Stolthet.
Vad London betyder för mig är mer än bara en stad, en plats där jag trivs. London betyder självständighet. Det är inte med glädje i handbagaget som jag åker hem, jag vet vad det är jag lämnar kvar. Men det är med ett viss hopp och säkerhet om att jag kommer komma tillbaka, och det förenklar processen att kliva på planet.
London i ord. Kärlek, Oxford street, O'neils, Willesdeen green, "mind the gap", vänskap, 75an, "wakey wakey", sömnbrist, glädje, frihet. Men vad finns det för ord som beskriver det ingen egentligen kan förstå?
Sofie, min älskade vän. Du är familj för mig, kommer alltid vara. Tack, för allt. Vi kommer vandra på Oxfordstreet snart igen.
Jag kom hem åtta i morse från vår personalfest, sova får jag göra senare. Ikväll ska vi ha middag här hemma. Imorgon åker vi hem.
Hoppas bloggen, om inte gett er någonting vettigt, i alla fall gett er en inblick i hur det är att bo i världens mest mångkulturella stad. London är allt det bästa från hela världen, samlat intill floden Thames. Förlåt om jag gjort er besvikna med mitt språk. Jag använder det inte som jag vet att jag borde, jag slösar på ord ibland. Men jag har försökt, och då jag inte försökt, så har jag haft en bra anledning.
Jag vet inte vad mer jag ska skriva. Åker jag tillbaka hit, när jag åker tillbaka, så återupptar jag bloggen. Tills dess får ni hitta er ytliga underhållning på annat håll.
Vi ses snart.
Puss, kärlek
(alltid varit) er Linn

1 kommentar:

Ida sa...

det ska bli så skööönt att du kommer hem igen <3